År för år på Gnesta Waldorfskola

Undervisningen i waldorfskolor bygger på en fördjupad människokunskap som grundval för pedagogiken och målet med undervisningen är människobildning. Tanke, känsla och vilja är tre portar till människans inre värld. Även om tanke, känsla och vilja alltid bildar en levande helhet så mognar de fram i olika faser och rytmer.

Den andra sjuårsperioden, 7-14 år, präglas särskilt av känslolivets rika differentiering. Undervisningen utformas på ett sätt som innebär att tänkande och vilja övas genom att bemöta barnets växande känsla. Det betyder att man ger barnet möjlighet att leva sig in i och engagera sig i sammanhang som ligger utanför en själv. Medkänslan utvecklas och därigenom läggs grunden för mänsklig samlevnad.

Metodiska grunddrag för att uppnå detta är bland annat hänsyn till dygnsrytmen, periodundervisning, konstnärligt övande och muntlig undervisning. Det betyder i stora drag att morgonlektionerna kan ägnas åt nya upplevelser och kunskaper medan barnet är utvilat. Detta sker i perioder om två, tre till fyra veckor där ett ämne behandlas som en helhet och barnet fullt ut kan leva sig in i både detaljer och stora linjer. Därigenom tränas barnet föreställningsförmåga. I det konstnärliga arbetet får barnet utlopp för sin fantasi och i hantverket övas viljan.

Den muntliga undervisningen är grundvalen för skolarbetet. Den röda tråden i ett enskilt ämne finns inte i enstaka skolböcker. Den utarbetas av läraren som hämtar stoff ur olika källor och som därefter framlägger det hela i form av personligt berättande och personliga bilder. I waldorfskolan strävar man efter att klassläraren följer sina elever från första klass till åttonde klass. Facklärare kommer in i undervisningen i ökande grad i de högre klasserna.

Föräldrarnas aktiva omsorg om barnets utveckling och fostran utgör en naturlig förutsättning för waldorfpedagogiken. För att kunna skapa en levande skola krävs ännu något mer. Där kommer föräldrarnas intresse för barnens miljö att spela en stor roll. Att vara förälder i en waldorfskola innebär att delta på konkret nivå. Deltagandet kan ta sig olika uttryck under skolårens gång beroende på möjligheter, behov och erfarenheter.

Förskoleklass

Förskolan och förskoleåldern, (åren 0 – 7 år)
Det spädbarnet främst behöver är sund näring, omvårdnad och, mest av allt, kärlek. Det lilla barnet växer och utvecklas oerhört mycket under sina första tre år. Denna fantastiska process sammanfattas i barnets tre stora och livsavgörande erövringar – gången, talet och tänkandet. Därtill den lika viktiga uppgiften att lära sig att förhålla sig till andra och ingå i ett socialt sammanhang, representerat av den utvidgade kretsen av familj och vänner. Man kan inte annat än se på dessa prestationer med den djupaste respekt.

Under sina sju första år lär sig barnet huvudsakligen genom att härma och leka. Barn absorberar och smälter sina upplevelser på ett mestadels omedvetet sätt. De lär sig snarare genom att ta till sig än genom att bli undervisade. De behöver en trygg, omhändertagande miljö med tydlig struktur där aktiviteterna sker i ett meningsfullt sammanhang.

De händelser barnen upplever påverkar hur deras fysiska organism formas. På detta sätt utvecklar härmandet deras fysiska organism lika väl som det befäster modersmålet, vanor och beteendemönster. Leken spelar en avgörande och livsviktig roll i den tidiga bardomen. Genom leken utvecklas kreativiteten, fantasin och initiativkraften. Barnen lär sig att förhålla sig när de leker. Den pedagogiska uppgiften i förskolan består i att skapa en miljö för barnen, som inspirerar dem att grundlägga och träna goda vanor, som minne, respekt, ordenlighet, förmåga att lyssna och uppskatta naturen.

Klass 1

Barnen i första klass står inne i ett helt nytt skede. De har en längtan efter att få uppgifter som de ska klara av. Det är mycket som ska grundläggas i det sociala. Barnen ska bli trygga med varandra och med läraren. Redan i första klass får barnen på ett lekfullt sätt öva sig i att stå inför klassen med olika uppgifter. Dagen börjar alltid med samling som kan innehålla sång, ramsor, klapp- och stamplekar, rörelselekar och kanske har barnet något att berätta. Folksagorna, som läraren berättar, ger en själslig spegel av människans grundläggande natur och det moraliska dilemmat.

Med hjälp av formteckning får barnen öva finmotoriken. Konstnärliga urformer, som den raka och den böjda linjen i olika kombinationer och sammansättningar, stärker barnens koncentration och övar barnen inför bokstäverna. I svenskan lär sig barnen bokstäverna och bokstavsljuden från bokstavssagor som sedan får bli till bilder och slutligen bokstäver. Bilden av en svan förvandlas så småningom till bokstaven S. I början när barnen ska lära sig att räkna, görs det genom att gå, klappa, stampa och använda räkneramsor. Det arbetas grundligt med de enskilda talen 1 – 12, vilket hjälper barnen att få ett eget förhållande till dessa. Små räkneberättelser hjälper barnen att förstå och relatera till de fyra räknesätten.

Klass 2

När barnen börjar i andra klass kommer de, efter en lång sommar, tillbaka till samma grupp av barn och samma lärare. Tryggheten är i regel snabbt funnen och en stor mognad nådd. I svenska börjar barnen med att skriva en känd text. Till exempel morgonversen som vi läst tillsammans varje dag. Vi kan också skriva korta enkla meningar och leka med rim, ramsor och ord. Berättelserna i andra klass hämtas ur fabler och legender. Fablerna visar genom djuren människans bredd av egenskaper och karaktärer, såsom att vara modig, feg och listig. Där kan vi alla känna igen oss.

Legenderna kommer som kontrast till fablerna. Här får barnen möta människor som levat och valt bort egen vinning Människor som offrar sin bekvämlighet för att hjälpa andra. I räkning präntas nu de fyra räknesätten in. Barnen stampar och klappar multiplikationstabellerna, de övar räknetal mellan ett och hundra och skapar en uppfattning om tal upp till tusen. Vi försöker greppa ordningstal och mängder. I formteckning får handen öva former som förvandlas eller speglas, till exempel: en vågrät linje börjar försiktigt bölja och växer fram till en pampig våg. Vackra mönster uppstår, formkänslan växer och handen förbereds på skrivstil.

Klass 3

Vid nioårsåldern sker det en tydlig förändring i människans utveckling. Barnet genomgår en inre förvandling och upplever på ett nytt sätt, mera medvetet: Jag är jag, du är du – och vem är du egentligen? Barnet betraktar världen på ett mera distanserat sätt och kan känna sig mycket ensam. Undervisningen hjälper barnen att förankra sig i sin omgivning. De lär sig att plöja, så, skörda, mala, baka, men även att smida. Klassen får bygga sitt eget lilla hus. Barnen behärskar nu de fyra räknesätten och får i detta praktiska projekt använda sig av sin nyvunna kunskap – måttenheterna.

Klass 4

”Världen omkring mig” är temat i fjärde klass. Skolans närmaste omgivning undersöks; i hembygdskunskap lär vi oss om orten där vi bor och i historia arbetar eleverna med vikingatiden och nordisk mytologi. Vi besöker platser i vårt närområde som visar omgivningens historia. I zoologi möter barnen djurens fascinerande värld. Vi belyser särskilt människans förhållande till djuren och djurens karaktäristiska egenskaper. I matematik fördjupas nu kunskaperna i bråkräkning.

Klass 5

”Steget ut i världen” är temat i femte klass. Från närområdet i fjärde klass vidgas vyn till att omfatta hela Sveriges geografi i femte klass. I historia lever vi oss in i de gamla kulturerna Indien, Persien, Egypten och Grekland. I botaniken får eleverna undersöka växternas spännande värld. Eleverna lär känna växterna och deras miljö och belyser förhållandet mellan människan och naturen. I text och bild får eleverna bearbeta det de lärt sig.

Klass 6

I sjätte klass kommer allt fler elever in i puberteten. Hos eleverna visar det sig som både fysiska och själsliga förändringar. Den intellektuella kapaciteten börjar tillta och analysförmågan skärps. Med detta uppstår ofta en känsla av främlingskap mot mycket som varit invant och självklart. Den som just kommit in i puberteten ” står inte att känna igen”, ter sig förändrad både inför sig själv och andra. Det är en ny eller – rättare sagt – en hittills dold personlighet som bryter fram.

I sjätte klass gör naturvetenskapen sitt inträde med den första fysikundervisningen, där man undersöker lagbundenheter i optik och akustik. I historia behandlas romarriket, den epok då juridiken föds och starka personligheter framträder. I matematik får eleverna undersöka geometrins fantastiska värld, där passare och linjal öppnar vägen till en ny formvärld. En formvärld där resultaten bara blir vackrare ju noggrannare man arbetar. Eleverna får också upptäcka geologins grunder med hjälp av stenarnas vackra värld. Bergens uppkomst och de olika stenarnas ursprung behandlas.

Klass 7

Det fysiska jaget står i centrum och människokroppen blir ett centralt tema där intresset för den egna kroppen öppnar upp portar till nya världar. Omvärlden klarnar allt mer och den unga människan vill avslöja denna världs förhållanden utifrån det egna förnuftet och omdömet. I historia står nu medeltiden och renässansens stora upptäcktsfärder i centrum för intresset. Eleverna lär känna de stora omdaningarna i världen och vyerna vidgas till ett djupare perspektiv. Geografin kompletterar upptäcktsfärderna med handelsvägar, världsdelar och klimat.

I matematik introduceras nu ekvationer, kvadrat – och kubikrot, potenser och bokstavsräkning. Med hjälp av praktiska experiment utforskas mekanikens grundbegrepp i fysiken och syra – basbegreppet i kemin. Stor vikt läggs vid att träna iakttagandet som är så viktigt för att kunna framställa riktiga slutsatser. Eleven blir alltmer en upptäcktsresande som själv söker kunskapen med läraren som vägvisare.

Klass 8

Det är svårt att finna den egna balanspunkten mellan tanken och viljelivet. Själsstämning och åsikter pendlar mellan svart och vitt och antingen-eller. En större mognad växer fram och därmed, stundtals, en stark ensamhetskänsla. I åttan läser vi därför en del dyster litteratur – så att eleven inser att hon inte är ensam om det hon känner. I likhet med människorna i brytningstiden mellan medeltiden och modern tid söker sig den unga människan nu egna vägar ut i världen och utmanar samhällets normer. Därför studeras ekonomi närmare då ekonomi behövs för att klara sig själv i livet. Bland lärostoffet märks renässansen och den tidiga moderna utvecklingen i världen och i Sverige.

Människans uppbyggnad och funktioner fortsätter att, precis som i sjunde klass, vara av största intresse. I kemi får eleverna utforska förbränningsprocesser och livsmedelskemi. Tekniska uppfinningar som ex. boktryckarkonsten och ångmaskinen studeras i sitt idéhistoriska sammanhang. I fysik öppnar sig elektricitetens fascinerande värld. I åttonde klass framför eleverna ett spel, gärna med ett klassiskt motiv. Det främjar och utmanar samhörigheten i klassen och stärker elevens självbild.

Klass 9

Revolution! Uppbrott! Frigörelse från auktoriteter! Den franska revolutionen blir ett tema, som kan stå som tecken för frigörelsen. ”Frihet! Jämlikhet! Broderskap!” Genom den vaknande fria tankekraften börjar nu eleverna skönja sammanhang och samband i vitt skilda fenomen. I tankens sfär kan de överblicka hela världen. Eleverna söker efter vad som är viktigt och bildar egna omdömen. Det är en sådan förmåga som eleverna måste förvärva för att inte dränkas av dagens informationsflod, tappa överblick och riktning och kanske ge upp i tvivel på allt. Vad som händer ute i världen blir allt viktigare och kan upplevas som skrämmande. Genom internationella kontakter främjas ett vidgat världsmedvetande.

Lärostoffet är industrialismens genombrott och dess sociala påverkan på människans liv, liksom franska revolutionen, liksom världsgeografi och de olika idéströmmarna och konstnärliga uttrycken i den moderna tiden. Skolan söker förmedla upplevelsen av sammanhang och tron på människans förmåga, att kunna påverka genom politiken och i mötet mellan olika människor i en värld som har blivit allt mindre och allt närmare. Hantverken finns hela tiden med. Tankens och hjärtats fördomsfrihet behövs i mötet med den nya tiden. Den skapande och inkännande människan är framtidens hopp!