Kvalitetsrapport för Gnesta Waldorfskola 2015

2

Gnesta Waldorfskola

Systematiskt kvalitetsarbete 2014-2015

Om detta dokument
Detta är en presentation av det systematiska kvalitetsarbetet vid Gnesta waldorfskola. Dokumentet ska uppdateras två gånger läsår och finns tillgängligt för samtliga intresserade såväl i pappersformat som på skolans hemsida.

Uppbyggnaden av detta dokument ser ut som följer:
Presentation av det dagliga arbetet i verksamheten samt hur detta följs upp och utvärderas
Presentation av det som vi önskar förändra och vidareutveckla samt en tidsram för detta

Rubriker i dokumentet

  • Elevantal och grundläggande data för skolan
  • Regelverk, styrdokument och kvalitets – och värdegrundsarbete
  • Skolans visioner och mål
  • Undervisning och resultat
  • Timplan och schema
  • Samverkan mellan hem och skola
  • Trygghet, likabehandling och studiero
  • Elevhälsa och särskilt stöd
  • Elevinflytande
  • Språkval och elevens val
  • Studie- och yrkesvägledning
  • Skolbibliotek
  • IKT i skolan
  • Fritidshemmet
  • Samarbete mellan skola och förskola
  • Skolmaten
  • Skolgården
  • Skolbyggnader
  • Skolaktiviteter
  • Kompetensutveckling
  • Organisationsutveckling
  • Medarbetarfrågor

Elevantal och grundläggande data
I januari 2015 var 132 elever inskrivna på skolan vilket innebar en knapp minskning jämför med föregående läsår. Några elever har lämnat skolan och några har kommit till.  30 medarbetare arbetade på skolan vid terminsstarten för läsåret 2014/2015 med en omfattning av 20 heltidstjänster i skolans samtliga funktioner. I slutet av föregående läsår lämnade fyra elever skolan i samband med avslutandet av deras nionde skolår. Under detta läsår har skolan åtta stycken elever i klass nio.
Regelverk, styrdokument samt kvalitets- och värdegrundsarbete
Verksamheten vid Gnesta Waldorfskola regleras främst av Skollagen, Grundskoleförordningen och Lgr11, läroplanen för grundskolan. Waldorfskolans egen tidigare kursplan ”En väg till frihet” används också, i väntan på att den nya kursplanen utformas.

Ett systematiskt kvalitetsarbete bygger på kontinuerlig analys av verksamheten. Kollegiets möte, förlagt till torsdag eftermiddag varje vecka, spelar här en central roll. Utöver detta sker stadiekonferenser regelbundet. Skolan har sedan starten av läsåret 2014/2015 en pedagogisk ledningsgrupp bestående av rektor samt tre av kollegiet valda representanter. Denna grupp har en fast mötestid varje vecka för att utveckla den pedagogiska verksamheten.

Alla beslut som tas inom ramen för kollegiets möten protokollförs med undantag för de frågor som omfattas av tystnadsplikten.

Under januari 2015 skickades en enkät ut till samtliga vårdnadshavare och elever på skolan rörande trivsel, studiero och skolans verksamhet. De övergripande frågorna och dess svar kommer att redovisas under denna rubrik medan övriga frågor kommer att redovisas under respektive kategori där de hör hemma.

På påståendet att som vårdnadshavare känna sig välkommen till skolan i alla lägen menade 93 % att detta stämde mycket bra eller ganska bra. 92 % menade att de kunde rekommendera Gnesta Waldorfskola till andra. Nöjda med skolan i sin helhet visade sig 92 % vara.

Trygghet, likabehandling och studiero
Skolan arbetar aktivt för att säkerställa att det råder studiero på skolan. En lugn och trygg atmosfär präglar skolan. Skolans trivselregler finns synliga för eleverna i verksamheten genom att de hängs upp i varje klassrum och även i allmänna utrymmen. Trivselregler tas upp för genomgång i början av varje läsår och revideras efter behov. Skolans kurator finns på skolan en dag per vecka och en av kuratorns arbetsuppgifter är arbeta i förebyggande syfte med mellanmänskliga frågor.

I klassrummen förekommer dessutom ytterligare regler som bestäms i samarbete mellan klassen och dess lärare. Till dags dato 2014 har inga tillbud som lett till disciplinära åtgärder skett på skolan, i enlighet med Skollagens bestämmelser.

I den senaste enkätundersökningen från januari 2015 rörde flera frågor elevernas egen upplevelse av trivsel och trygghet samt likabehandling på skolan:

Rörande hur bra eleverna trivs med de vuxna på skolan framkom det att 44 % trivdes mycket bra, 47 % ganska bra och 9 % mindre bra.

Avseende trygghet menade 97 % att de kände sig trygga på skolan. När det kom till frågan om eleven känner sig trygg med sina klasskamrater svarade 73 % att de känner sig mycket trygga och 27 % att de känner sig ganska trygga. Resultatet blev liknande när de kom till hur trygga eleverna känner sig med de vuxna. 96 % menade här att de känner sig trygga.

Vidare gällde ett antal frågor likabehandling ur elevernas perspektiv. Den första frågan rörde hur bra skolan arbetar för att förhindra att mobbning förekommer. 83 % menade att skolan arbetar mycket eller ganska bra med detta. Följdfrågan rörande om eleverna upplevde att de blivit utsatt för mobbning under året svarade 84 % att de inte upplevde detta alls. 9 % upplevde att de upplevt detta i någon utsträckning och 7 % menade att de utsatts för mobbning under året. Målet med denna fråga kan aldrig vara annat än att ingen elev ska uppleva att mobbning förekommer och därför bör vi arbeta vidare med detta.

Då eleverna tillfrågades om huruvida de upplevde att de visste vilka de kan vända sig till om de känner sig mobbade svarade 85 % att de kände att de visste detta, 9 % menade att de var mindre säkra på detta och 7 % att de inte alls visste vem de skulle vända sig till.

Slutligen tillfrågades eleverna om de upplever att de vuxna bemöter pojkar och flickor på samma sätt på skolan. Här menade 87 % att detta stämmer i mycket eller ganska hög grad, medan 13 % menade att detta stämmer i mindre grad.

Den föräldraenkät som gick ut samtidigt som elevenkäten tog upp liknande frågor. På påståendet att mitt barn trivs i skolan svarade 94 % att detta stämde mycket eller ganska bra. Vad gällde yttrandet att skolan arbetar på ett bra sätt med attitydfrågor blev resultatet ett liknande, 83 % menade att detta stämde mycket eller ganska bra.

Att föräldrarna tycker att skolans personal visar eleverna respekt visade resultatet att 91 % menar att detta påstående stämmer.

En rad påståenden rörde föräldrarnas uppfattning om elevernas arbetsro och här menade 72 % av de svarande att barnen får tillräcklig studiero under lektionerna. På påståendet att skolan gör tillräckligt för att motverka att mobbning sker på skolan svarade 87 % att detta stämmer mycket eller ganska bra.

Vi arbetar under våren 2015 aktivt med en framtagen plansch som pedagogiskt går igenom vad mobbning är, därigenom ökar vi kunskapen hos våra elever.

Skolans visioner och mål
Gnesta Waldorfskoleförening har tillsatt en grupp för att arbeta med att utveckla skolans visioner och mål. Som ett led i detta drivs ett omfattande arbete på respektive enhet där man fokuserar på skolans olika utvecklingsområden och behov, i strävan att hela tiden förbättra och utveckla skolans inre organisation. Målet är att arbetet ska vara klart våren 2015.

Skolans visionsarbete kommer fortsätta tillsammans med styrelsen hösten 2015.

Betyg och nationella prov
Årskurs 9 bestod läsåret 2014/2015 av enbart av fyra elever, vilket bör tas i beaktande vid läsning av resultaten på nationella prov. Så här fördelade sig resultaten på proven i respektive ämnesområde:

Svenska och Svenska som andraspråk                                             Matematik
A: 25 %                                                                                       A: 0 %
B: 25 %                                                                                       B: 50 %
C: 25 %                                                                                       C: 0 %
D: 0 %                                                                                        D: 50 %
E: 25 %                                                                                       E: 0 %
Antal deltagande elever: 4                                                             Antal deltagande elever: 2

SO (geografi)                                                                               NO (biologi)
A: 0 %                                                                                         A: 50 %
B: 25 %                                                                                        B: 50 %
C: 0 %                                                                                         C: 0 %
D: 50 %                                                                                       D: 0 %
E: 25 %                                                                                        E: 0 %
Antal deltagande elever: 4                                                              Antal deltagande elever: 2

Engelska
A: 0 %
B: 33 %
C: 66 %
D: 0 %
E: 0 %
Antal deltagande elever: 3

Avseende slutbetyg så hade eleverna i årskurs 9 året 2014/2015 följande meritvärden: 107, 260, 270 samt 270. Av fyra elever var en inte behörig till nationellt program i gymnasieskolan.

Timplan och schema
Skolan har en sammanhållen skoldag där eleverna inte har några håltimmar. Skolans strävan är alltid att lägga upp schemat efter den organiska struktur som ska prägla waldorfpedagogiken. I många av ämnena sker undervisningen i blockform genom våra morgonperioder som löper under hela året.

Undervisningen följer Skollagen (2010:800) rörande timplan. En årlig genomgång av våra lokala förutsättningar görs inför varje nytt läsår. Förutom Skollagen har även Sveriges Waldorfskolor en egen timplan. Den skiljer sig något i enskilda ämnen samt att waldorfskolor har eurytmi.

>Lägga om längden på lektionerna från 40 till 45 minuter. Genomfört till höstterminen 2015.
Samverkan mellan hem och skola
Föräldrarna inbjuds fyra gånger per läsår till föräldramöte, ett allmänt för skolans samtliga föräldrar och tre klass-specifika. Utvecklingssamtal sker en gång per termin. IUP genomförs en gång per läsår. Skolan erbjuder kontinuerligt föräldrautbildningar på olika teman. Klasslärarna skickar varje vecka ett veckobrev till alla vårdnadshavare för en kontinuerlig uppdatering av vad som pågår i klassen och i viss mån vad som pågår i skolan. Övergripande skolinformation skickas via mail till vårdnadshavare.

I enkäten svarade 71 % av de tillfrågade att de är mycket eller ganska nöjda med skolans information till vårdnadshavare. Samtliga av de tillfrågade tyckte att lärarna på skolan engagerar sig i eleverna på ett bra sätt. På påståendet att man som vårdnadshavare får veta hur det går för sitt barn i skolarbetet menade 90 % att detta stämmer mycket eller ganska väl.

I skolan pågår ett arbete med att ta fram en kontinuerlig kommunikationsform för alla berörda inom skolan.

>Skolans nya kommunikationskanal ska introduceras under vårterminen 2015.

Elevhälsa och särskilt stöd
Skolan har ett elevhälsoteam bestående av två specialpedagoger, två stödlärare, skolkurator, rektor samt studie- och yrkesvägledare. Elevhälsoteamet sammanträder varje vecka för att samordna de specialpedagogiska insatserna på skolan.

Behovet av särskilt stöd torde kunna ses som stort på skolan och i nästan varje klass finns en resursperson på plats under delar av elevernas skoldag. Under de lektioner som ämneslärare bedriver undervisning är klassläraren ofta med som en resurs i klassrummet, åtminstone upp till och med klass 6.

Specialundervisning på skolan omfattar allt från stödjande åtgärder i ett specifikt ämne, till anpassad studiegång. Vissa elever åtföljs av en elevassistent under hela eller delar av dagen.

Elevinflytande
Skolan har såväl elevråd som matråd som forum för elevernas inflytande över sin skola och utbildning. Utöver detta finns klassrådet som är det forum där eleverna har chansen att skicka med frågor till elevrådet via klassens representanter. I januari 2015 genomfördes en enkätundersökning bland skolans elever avseende deras åsikter om sin utbildning och möjlighet att påverka sin skolsituation.

När det kom till frågan i vilken utsträckning eleverna upplevde att de kunde vara med och påverka vad de ska få lära sig i skolan svarade 7 % i stor utsträckning, 24 % ganska stor utsträckning, 44 % menade att de kunde påverka i ganska liten utsträckning och 22 % i mycket liten utsträckning. Detta resultat är värt att fundera vidare över då en så pass hög andel av de svarande upplevde att de i så liten utsträckning kan påverka lärostoffet.

När det rörde i vilken mån eleverna själva kan vara med och påverka hur undervisningen bedrivs menade enbart 7 % av de svarande att detta skedde i mycket stor mån. 24 % svarade i ganska stor mån, merparten, 44 % i ganska liten mån och 22 % i mycket liten mån.
Nästa fråga rörde om lärarna på skolan tar hänsyn till elevernas åsikter och då menade 78 % att detta stämde mycket eller ganska bra, 20 % att det stämde mindre bra. Den sista frågan rörande elevers inflytande handlade om elevernas upplevelse att veta hur de lyckas med sitt skolarbete. 75 % svarade de i mycket hög eller ganska hög grad upplevde detta, medan 25 % i mindre hög grad.

I någon grad motsvarande elevenkäten fanns även frågor kring inflytande och medbestämmande på föräldraenkäten. 57 % av föräldrarna menade att de i mycket eller ganska stor utsträckning kände till vad deras barn ska kunna för att nå målen. På frågan om man som vårdnadshavare upplever att eleverna får den hjälp de behöver för att kunna nå dessa menade 88 % att detta stämde mycket eller ganska väl.

Så här lyder en skrivelse vi tagit fram på skolan. I ljuset av enkätsvaren får vi aktualisera denna.

Rutiner kring elevers rätt till inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.

Inför ett nytt moment, ny period eller nytt ämne kommer läraren låta eleverna delta i planeringen av undervisningen, ta tillvara elevernas egna idéer och synpunkter och väga in det i planering av innehållet. Efter avslutat moment eller period utvärderar läraren tillsammans med eleverna och låter det framgå med tydlighet vad som eleverna var med och bidrog till i undervisningen. Läraren ska vid lämpligt tillfälle i alla ämnen låta eleverna få välja mellan olika moment med motsvarande innehåll men även med olika svårighetsgrad. Lärarna ska erbjuda eleverna möjlighet att arbeta färdigt med sådant som eleverna inte är färdiga med, där eleverna får möjlighet att lägga upp arbetet själva. Läraren ska uppmuntra eleverna till att redovisa sina arbeten på olika sätt där så är befogat. Lärarna ska vara uppmärksamma på elevernas olika viljor, ta till vara på deras impulser och tydligt visa att elevernas impulser tas på allvar och ges plats i undervisningen. Allt för att uppmuntra eleverna till att bidra till undervisningen och öka deras lust därtill. Lärarna ska också kort dokumentera elevernas medinflytande.

>Fortsätta arbetet med att aktivt arbeta med att stärka vilja av och intresse för medinflytande hos våra elever. VT 2015 – HT 2015

Språkval och elevens val
Från årskurs sex erbjuds eleven språkval på skolan, undervisningen omfattar två lektioner á 40 minuter per vecka. De språk som i dagsläget erbjuds på skolan är franska och spanska. I dagsläget har ca 30 elever franska som språkval och 20 elever spanska.

Vi kommer från HT-2015 erbjuda språkval från och med årskurs 4.

Studie- och yrkesvägledning
Skolan har en utbildad studie- och yrkesvägledare som också fungerar som ämneslärare på skolan. Årskurs nio erbjuds under sitt sista läsår på skolan såväl enskild studievägledning inför gymnasievalet samt vägledning i grupp. En gymnasieinformation hålls varje läsår i november dit elever och föräldrar i årskurs nio inbjuds. Där presenteras gymnasiesystemet och de olika gymnasieprogrammen samt ges tid för att ställa frågor. Årskurs åtta och nio besöker även den årligen återkommande gymnasiemässan på Älvsjömässan i Stockholm där de orienterar sig om vad som finns att välja gällande gymnasium. Studie- och yrkesvägledaren administrerar och underlättar processen att söka till gymnasiet för eleverna och ansvarar även för eventuellt sena ansökningar till gymnasiet efter det att eleverna slutat årskurs nio.

Skolbibliotek
Skolan har ett bibliotek bestående av såväl åldersadekvat litteratur för åldrarna fem – sexton år samt tidskrifter av olika slag. Utöver detta har vi möjligheter till informationssökning samt nedladdning av audioböcker för elever med särskilda behov. Biblioteket är idag under uppbyggnad och utveckling då man strävar efter att skapa en harmonisk miljö för att stimulera till läsande bland eleverna. Biblioteket är i dagsläget väl och ofta använt av skolans elever. Huvudmålet för skolans bibliotek är att stimulera till läslust och läsutveckling.

IKT i skolan
Från årskurs 2 förekommer film som ett inslag i undervisningen. Från årskurs 5 får eleverna bekanta sig med enklare forskning, sökningar och att arbeta vid dator på en grundläggande nivå. Årskurs 1-3 arbetar med digitalt foto och 4-9 arbetar med rörlig bild utifrån olika perspektiv. Från årskurs 7 förekommer ämnet Datakunskap på schemat. Vissa inslag av hemuppgifter som inkluderar informationssökning via internet förekommer kontinuerligt. Alla elever som har läs- och skrivsvårigheter och därigenom har behov av tekniska hjälpmedel i undervisningen har tillgång till detta.

Fritidshemmet
Skolans fritidsverksamhet är öppet för alla elever fram till vårterminen det år de fyller tretton. För närvarande finns ca 50 elever inskrivna på fritidshemmet.

I samband med elev- och föräldraenkäten i januari 2015 gick även en enkät ut rörande fritidsverksamheten och hur föräldrarna upplever sina barns vistelse där. Här är svaren från denna i en sammanställning:

På påståendet huruvida föräldrarna upplever att skola och fritidshem samarbetar runt barnets utveckling blev svaret att 62 % tycker att detta stämmer mycket eller ganska bra. Vidare påståendet att föräldrarna upplever att de får kontinuerlig information om hur deras barn har det på fritidshemmet där 67 % anser att detta stämmer mycket eller ganska bra.

Nästa fråga rörde i vilken utsträckning föräldrarna upplever att deras barn trivs på fritidshemmet och här ansåg 38 % att deras barn trivs mycket bra, 43 % ganska bra och 19 % mindre bra.

Det visade sig att 81 % av föräldrarna är mycket nöjda med det bemötande de får av fritidshemmet vid hämtning och lämning och 19 % ganska nöjda. Ingen uttryckte här missnöje.

Vad gäller huruvida föräldrarna upplever att barnen upplever att de kan påverka aktiviteterna på fritidshemmet svarade 43 % att de upplevde att de kan det i mycket hög grad, 29 % i ganska hög grad, 10 % att det stämmer i mindre hög grad och 14 % att det stämmer i mycket låg grad.

Hela 48 % menar att de i mycket hög grad upplever att deras barn har kompisar att vara med under tiderna de vistas på fritidshemmet, 48 % upplever i ganska hög grad att så är fallet och resterande att de upplever detta i ganska låg grad.

Att utemiljön är positiv för barnet menar 48 % av föräldrarna stämmer i mycket hög grad, 38 % att det stämmer i ganska hög grad och 14 % att det stämmer i ganska låg grad.

>För att öka samarbetet mellan skola och fritidshemmet kommer vi lägga in regelbundna gemensamma möten med start höstterminen 2015. Representant från fritidshemmet kommer vara med på klasskonferenser för åk F-3.

Samarbete mellan skola och förskola
Skolan vill vara en naturlig övergång och det naturliga valet från waldorfförskolan, något som hittills fungerat bra.
Förskolans 6-åringar besöker på våren skolan och skolans förskoleklass. Minst en gång per läsår ordnas gemensamma teaterföreställningar eller musikföreställning. Vid varje Lucia går skolans klass 5 över och sjunger luciasånger för förskolans barn.
Skolan och förskolan har som strävan att ha minst en gemensam studiedag per år där vi oftast bjuder in en föreläsare kring ett aktuellt pedagogiskt tema. En gång per termin samlas skolans samtliga enheter för ett gemensamt informationsutbyte.

Skolmaten
Gnesta waldorfskolas kostpolicy kan i sin helhet hittas på: http://gnestawaldorfskola.se/kostpolicy/
Vår grundläggande idé är att servera mat bestående av ekologiska, biodynamiska råvaror av högsta kvalitet. Till största del serverar vi vegetarisk kost.

Skolgården
Vår skolgård är tämligen liten och är under ständig utveckling. Förbättringar som kommer att ske är:

  • färdigställande av fotbollsplanen
  • utbyggnad och ombyggnad av gula bodarna till ökat användningsområde, till exempel bandyplan.

Skolbyggnader

På skolan har under perioden juni 2014-januari 2015 stora tillbyggnader genomförts. Den tidigare eurytmisalen har byggts om till matsal för skolan samt ett klassrum och en våning har byggts där den nya eurytmisalen och ett till klassrum ryms.

Skolaktiviteter
Skolan har en mängd aktiviteter under året, vissa kopplade till återkommande traditioner och högtider, vissa kopplade till aktuella teman. Högtider som vi firar är Mikaeli, St. Martin, advent, Lucia samt påsk. Vidare firar vi månadsfest med hela skolan där alla klasser visar upp det arbete som pågår i respektive klass med särskild tyngdpunkt på eurytmi och körsång. Ett årligen återkommande inslag är vår omtyckta maskerad som arrangeras i anslutning till sportlovet som inbjuder till fantasi och kreativitet. Under denna period åker också alla elever på skolan på en dagsresa för att åka skidor.

Varje år har vi två temadagar för hela skolan med teman som hållbar utveckling, miljö, övning i sociala relationer som ett led i vår likabehandlingsplan, kopplat såväl till vardagslivet och skolan som livet på sociala medier.

Skolan har årligen ett antal större sceniska projekt där eleverna får tillfälle att skapa tillsammans och öva sig på att stå på en scen inför publik. Under det senaste året har skolan producerat en stor musikal där samtliga klasser på skolan har medverkat. Skolan har också haft ett kortare samarbetsprojekt inom området världsmusik. Varje år genomför klass 8 ett större sceniskt spel, oftast med inslag av såväl sång, musik och dans.

Sen några år tillbaka arrangerar varje år en waldorfskola i Sverige en skololympiad för alla i årkurs 5. Mycket uppskattat. Gnesta waldorfskola har deltagit vid alla tillfällen.

För andra året i rad har en skoleurytmifestival anordnats. Alla waldorfelever från årkurs 7 – 12 inbjuds att visa upp och delta i olika workshops, Gnesta waldorfskola har deltagit vid båda tillfällena.

Vid läsårets slut ordnas på skolan en stor vårfest där eleverna är inblandade på olika sätt, exempelvis genom uppvisningar, försäljning och utställningar.

Kompetensutveckling
Det är en strävan på skolan att samtliga pedagoger ska ha lärarutbildning. I dagsläget utbildar sig två lärare till waldorflärare på Waldorflärarhögskolan. Kollegiet ges kontinuerligt möjlighet till fortbildning genom föreläsningar kopplade till aktuella pedagogiska föreläsningar. Varje kollegium innehåller ett inslag av studium där fördjupning inom waldorfpedagogiken normalt sker. Under året har merparten av skolans medarbetare genomgått en 18 veckor lång fortbildning inom neuropsykiatriska funktionshinder.

Organisationsutveckling
Skolans kollegium har genomgått ett antal förändringar under de senaste åren, för att möta behoven relaterade till ett växande antal elever och kollegor. Kollegiet är indelat i arbetslag efter stadier. Elevhälsoteamet har förstärkts med högre kompetens, en mindre administrativ tjänst samt en vaktmästartjänst har införts. En pedagogisk ledningsgrupp har också bildats där rektor samt representanter från skolans olika områden är representerade.

Medarbetarfrågor
Ett arbete pågår med att ta fram ett policydokument som rör medarbetarfrågor som tjänstledighet, fortbildning, kompetensutveckling samt befattningsbeskrivningar för olika yrkeskategorier.
>Arbete med medarbetarpolicy kommer att slutföras under höstterminen 2015

 

Detta dokument som PDF: Kvalitetsrapport Gnesta waldorfskola 20150513